En mycket speedad resumé

Snabb resumé (speedad) (efter en del forrvirring): Sa vi var i Rio ett tag, bodde pa fyra olika stallen under var tid dar, tror jag. (Hos brasse plus flickvan, pa hostell i ett tjugobaddsrum, hos en annan valdigt renlig brasse och sen hos ett svenskt par en natt. Vi trivdes sjukt bra! Sen akte vi till Florianopolis, en student-o. Dar vi bodde i lanthuset med fem, eller hur manga de nu an var, brassar. Tanken var ju att vi skulle bli bruna dar, men det misslyckades totalt eftersom det forsta regnet som kom resulterade i en veckas regnande nastan. Men vi trivdes anda fantastiskt bra, vi hangde i huset, drack ol (upplevde forresten min forsta gott-med-ol-upplevelse i Rio efter karnevalen. Olen var valdigt vattnig och jag var valdigt ovattnig inuti och valdigt saltvattnig utanpa och da kande jag nar det enda som bjods var ol att det var inte bara torstslackande utan gott. En milstolpe i mitt liv som jag vantat pa i manga ar nu. Olsuget har dock inte kommit tillbaka sen dess. Det kan ha varit en sandar engangsupplevelse), "solade" och sa vidare och sa vidare. Sen akte vi till Fos de Iguasu, som var sa mycket mer (har jag redan skrivit det har...? Det kanns som att jag upprepar mig?) an jag nagonsin kunnat forestalla mig. Jag hade pa nagot satt nagon bild i huvudet av ett litet enstaka vattenfall som man liksom skulle kunna se igenom, omringat av hundra manniskor utrustade med kameror, ett litet skruttet fall helt enkelt. Men sa kom jag dit...och det var fint och inte alls litet och man kunde knappt hora vad man sa for det dundrade sa mycket. Naturens alldeles egna naturella attraktioner kan man minsann lita pa...och vi akte darifran samma dag (i lyxbuss! Pa nagot satt maste vi ha lurat systemet nar den billigaste bussen var den lyxigaste. Skonare saten an alla sangar vi nagonsin sovit i (nastan med 180-graders-nedfallnings mojlighet, benvilare, kladsamma gardiner, varma filtar, toa, INGEN BLAST, tre filmer varav ingen varken var den dar "Natterna i R" eller en krigsfilm, vi fick mat, kaffe, frukost och champagne i plastchampagneglas som en liten nattsup och allt serverat av upp-passande svart-och-vit-kladda man). Sen anlande vi till Buenos Aires och det borjade med att under ungefar sex natter sov vi pa olika stallen varje natt. Det borjade pa hostell, sen bytte vi hostell dar de slarvade bort min sang, sa pa natten nar jag trodde att jag skulle ga till min sang visade det sig att den inte fanns sa jag fick en installd sang i fyra pojkars privata och tydligen illegala rum, nasta natt blev typ favorit i repris da pojkarna bytt rum...och jag helt plotsligt befann mig i deras rum igen (mycket ofrivillig stalking) och natten efter det skulle vi ha flyttat hem till en argentinare men efter en del missforstand, nar vi redan hade checkat ut och hade vara saker i ryggsacksrummet blev det liksom sa att vi olagligt sov i hostellets vardagsrum pa en en-meter lang soffa, bade Lisa och jag, ihopvikta for att fa plats (SJUKT OBEKVAMT. Lisa pastar att hon inte hade nagot huvudstod utan liksom hangde med huvudet hela natten). Pa morgonen snyltade vi aven av hostellets frukost och gick efter att ha varit ute pa promenix around the hood och lade oss i random lediga sangar for att sova. Mycket jobbig situation nar den okande mannen som var den rattmatiga agaren till min sang hittade mig dar, antagligen vilt gapandes efter syre, sovandes i hans badd. Sen var vi hos en argentinare en natt och hos en annan natten efterat och dar stannade vi (vi bor i hans vardagsrum. Varannan natt sover man pa soffan och varannan pa den skonaste madrassen). Allt ar sjukt bra, det enda lite "laskiga" ar katten som bor har, som om natten ar varldens sweetheart men som om dagen stirrar med sina gula ogon och som den da och da sparrar upp lite extra, andra miner ar aven nar den gaspar, da den passar pa att liksom visa upp sina storsta tander. Vi akte pa "safaritur" i bil i det roda distriktet har, da ett stim av bilar akte i en slinga for att spana pa de prostituerade transvestiterna. Mycket konstigt satt att fordriva sena torsdagstimmar pa. Vid varje kvinna (alla mannen hade satsat hart pa att konvertera till kvinna. Pa overdelen iallafall, vi snackar mycket silikon bade har och dar) sa jag och Lisa minst en gang var: "Det dar kan inte ha varit en man, det dar ar en kvinna, det maste vara en kvinna!" Aven efter tredje varvet nar vi stotte pa samma damer langs vagen. Damerna var valdigt lattkladda, valdig mer ladylike och snyggare ladies an ensjalv, en del hade blottarrockar pa sig, andra hade ingenting pa sig alls och sa vidare.

OJ, det borjar bli tid att gora sig iordning sa att vi kan ga ut idag, for sista gangen har. Buenos Aires ar valdigt trevligt iallafall. Vi har haft det sjukt bra, som vanligt. Det kanns valdigt sorgligt. Som vanligt. Det ar ju bade mycket tillfredsstallande att kanna sig lite rotlos och att ens hem ar dar ens resvaska och allt det dar, men det ar sorgligt ocksa. Vi blir alltid lite melankoliska precis innan vi ger oss av och nar vi sitter pa bussen darifran. Aven om jag nufortiden ALSKAR att aka buss. Man tycker kanske att man borde hata dessa LANGA bussfarder, men jag ser fram emot dem, far nastan ett forvantansfullt pirr innan, dock nagon timme innan man kommer fram kommer angesten istallet. For nar man kommer fram maste man BARA pa sin tunga ryggsack och samtidigt leta pa transportmedel och sitt boende. Och det ar varmt och man ar trott och hungrig. Hejda<3