Jag kommer ju inte exakt ihag var jag slutade min forra historia. Men jag spinner pa dar jag tror att jag eventuellt slutade (fortfarande i punktform):
1. Vi lamnade Cuba mycket abrupt (kanslomassigt satt) och akte flygplan och buss och grejer. Fast det forsta vi gjorde nar vi kom till Mexiko var att ga in i en mataffar och bara ga runt och klamma pa alla matiga valmojligheter (no more youghurt med jordgubbspulver smak, no more soup, no more overcooked spaghetti, no more swampy bread). Efter svinmanga timmar i buss och sovning pa busstationen (VARFOR GOR DE ALLTID BUSSTATIONERNA SA HIMLA KALLA? VARFOR AR ALLTID ALLA BUSSAR SA KALLA?) Okej, att man vill halla stallet frascht, men nar man ser sin van inlindad i hela var ryggsacks innehall och nastan andas kalluft sa har det gatt overstyr. Vi snackar verkligen Carola-blast), kom vi i alla fall fram till Guatemala.
2. Apropa brodet forresten har vi kommit fram till att vi foljer en liten trend: I varje stad vi aker till ALSKAR vi ifran borjan brodet. Detta var speciellt laget med Cuba, sa vi koper sjukt mycket brod, tills jag och sen aven Lisa, nagon gang lite innan vi ska aka hem MAR JATTEILLA av brodet, tror att jag ska krakas om jag ser ett sant dar brod igen som vi atit ett tag, men fortsatter anda att ata det ett litet tag till och HATAR det sedan nar vi aker darifran. Brodet vi at i Cuba ar nagonting varat onamnbara amne. Rakade snudda vid amnet idag varav bada nastan kunde framkalla ofrivilliga krakljud och blev lite matta och kunde bara saga: "nej, vi pratar inte om det" ungefar tio ganger innan vi fick bort kanslan.
3. Sen kom vi fram dit vi ville. Till djungelhostellet. Och The lowest class dorm. (alltsa inte bara low class, utan botten av botten). (Fast vi tyckte faktiskt om det). Jag vet inte om jag berattade om hur det sag ut, om inte; Rummet hade inget golv, utan bestar av grus och stora stenar och gor minst sagt VALDIGT ont att ga pa, "taket" ar gjort av nagon slags sackvav, det finns ingen dorr och badrummet/duschrummet ar langt borta och dessa badrums-/dush-dorrar ar gjorda av plankor med alldeles for stora mellanrum (vi duschade inte sa ofta) och sangen ar i princip en stal-hangmatta som forstarker mitt nacksparr i rumpan (som jag fick efter att ha suttit i en mycket konstig position i en av bussarna och sa lite Carola-blast pa det, vilket resulterade i nagon sorts nacksparr fast i rumpan. Om det ens ar fysiskt mojligt?).
4. Vi var friska en kvall, da vi vandrade omkring i staden, dansade lite pa stans disco (efter handling, sa vi slapade liksom pa ett ofrivilligt mjolkpaket som vi liksom fick vava in i vara dansmoves. Typ skaka mjolkpaketet, gora svingningar med mjolkpaketet o.s.v. o.s.v.). (Discot var for ovrigt mycket roligt. Kandes mellanstadie: Alla tjejer var glittriga i ansiktet och hangde i en stor klunga pa scenen och alla killar stod odansandes och gloddendes nedanfor) och sen iaf blev vi sjuka. (Jag tror det var avokadon och Lisa tror det var plastburken med frukten) men jag vaknade iaf upp klockan fyra av att jag tankte pa avokado och kunde inte slappa denna acklande tanke, utan tankte konstant pa avokado i tolv timmar (mycket negativt) och trodde jag skulle krakas. Det enda jag sag var Lisas undersida av sangen i 48 timmar och upplevde smarta (nar vi skulle forsoka ata) som jag i min tanke jamforde med hur det skulle kannas att foda barn. Stor misar. Dock hangde det en kille hos oss, som egentligen bodde i ett annat rum som var kryckhoppandes som senare drabbades av magsjuka, sa han hade vaknat upp klockan fyra, inte hunnit hoppa till toastolen pa sitt enda fungerande ben utan spytt pa golvet, ramlat i sin egen spya utan att kunna komma upp. Sa han hade blivit hittad dar av sin dorm-friend och pa top on that var han aven sprillans naken. Vi forsokte tanka pa det ibland for att fa lite perspektiv pa var egen misar.
5. Ruiner! Mycket vackra saker! Akte sjukt tidigt pa morgonen dit och forsokte sneaka in gratis (traffade aven pa ett annat par medan vi forsokte, fast bada inte latsades om nagonting fran borjan, men bada liksom hangde omkring krokodildammen och tittade pa den enda krokodilen lite for lange. Lyckades dock inte.) Men efter att i irritationen erkant for nagra mopperidande vakter att vi tankt sneaka in, fick vi liksom en mopedtur pa kopet. Det skreks. Det gick snabbt. Jag borrade in mina fingrar i hans karlekshandtag, men vilken kick det gav! Ruinerna var jattefina. Men efter nagra timmar var vi trotta pa dem, anda stannade vi omkring i tio timmar ungefar. Vara vanner trodde att vi blev efterfoljda av bevapnade man vilket slutade med att vi liksom fick smyga ifran ruinerna och akte hem sen. Dar vi vandrade omkring i staden innan vi akte darifran (mycket fint. sjo och badande manniskor, sadar fantastiskt mycket midsommar som det bara kan vara).
6. Guatemala ar verkligen allt annat an platt! (SA HIMLA FINT!)
7. Vi akte till Antigua for att kunna ta oss vidare och stannade till dar (en sandar stad typ alla backpackers foralskar sig i, men som inte vi kande samma sak for). Parkhangde, vandrade, funderade pa vulkanbestigning (men kunde tydligen bli dodade. Sa vi struntade i det), biokollade en Almodovar-film nastan gratis (mycket lyxigt) och umgicks sen for forsta gangen under var resa med ett svenskt gang (nagra pojkar ifran Lund). Salsadansade med helvitkladd guatemalare som forutom att jag skulle spinna som en snurra runt hans kropp, aven ville att jag skulle gora doda-svanen-droppet och en mycket konstig dans som gick ut pa att han liksom utan forvarning tryckte upp mig mot hans kropp, sa jag nastan svavade lite, som att han ville trycka ur alla min luft i mina lungor och som att jag var det sista han "omfamnade" (jag skulle mer kalla det squeeza eller krama ur) i hela sitt liv samtidigt som vi dansade (HAN) i svinsnabb tangotakt. Mycket konstigt. MYCKET roligt. Jag tror att det maste vart ett eget "move of his". Sen blev det efterfest runt en eld med vilde-dans och dar de hallde sprit i allas munnar direkt fran en flaska och dar de spelade Boten Anna (PA SVENSKA!) (I GUATEMALA!) varav alla lundkillarna blev extasiska och jag VALDIGT glad att vi skulle aka nasta dag.
8. Svindlande vag till Lago Atitlan. Da bussen fick lov att tuta i varje svang for att inte kora pa eventuellt motande bil. Allt ar blatt, bergen, sjon, himlen. Dock var allt svart och mycket laskigt nar vi kom fram. Om tuctuc (miniracer-bilen) till hostellet som vi ville bo pa: Vi berattade vart vi skulle och chaufforen var ovanligt nog inte jatteman att han ville kora oss (fattade inte det da, men sahar i efterhand maste han verkligen ha skrikit "NEJ" i sitt inre. "Inte dit och inte med er!" Pa nagot satt hamnade aven en gubbe med oss i tuctucen, alltsa tre gigantiska kroppshyddor plus chaufforen och sa vara tva betongblock fastsurrade pa ryggen (vara ryggsackar). I ett av de stupigaste stupen saktade tuctucen langsamt in fastan motorn spann hogt utan att nagonting hande. Gubben hoppar ur och borjar skjuta pa med all sin kraft. Samtidigt som gubben pressar ekipaget, trampar chaufforen gaspedalen i botten sa att det danar/skriker (skit)hogt. Allt detta resulterar i ett litet ynka hopp pa 1-2 meter. (Oerhort roligt var det faktiskt). Detta konstiga pagar HELA JAKLA STUPET UPP. Tillslut svanger vi iaf in pa morkaste minigranden dar vi tydligen ska bo, och tuctucen typ racar ivag sa fort vi fatt ur oss ur bilen.
9. En sandar middag som vi fran borjan kandes "heltoppen" men som i efterhand inte var en av vara stoltaste: Krossade osaltade jordnotter med plastsked och saft. Minst sagt olyxigt.
10. Forutom den forsta dagen har de andra dagarna blandats ihop. Detta ar typ vad som hant: Vi bytte hostell. Bor nu asbilligt, asvackert men med hardaste sangen. Kanns som jag sover pa ett bord med en duk som madrass. Varje gang jag liksom satter mig med lite fall tanker jag att min sang ar lite fluffig tills jag val sitter dar och blir alltid lika besviken over hur hard den ar.
11. Antal frierier de senaste tre dagarna: Tva. En av en valdigt snuskig Nya Zeelandare och det andra av en liten Kanadensisk hockeykille. Jag sa att jag inte ville gifta mig, sa det blev alltsa inget, men insuper nu att nagon i tio minuter kan tycka att jag ar frumaterial. (Kom aven pa nu att den revolutionara fotograferande mexikanaren aven friade).
12. Drogig Trancemusik: Alldeles for mycket! Overallt! (Varfor?) (Dock har ett av stallena en tradkoja som ar valdigt trevlig att hanga pa/i).
13. Aterseende av manga som vi tidigare traffat i andra stader. Helt plotsligt befinner de sig har, stoter pa dem pa gatan eller nar de sitter och ater eller nagot. En tillstallning som vi har blandade kanslor till.
14. Det dyraste, mest svarnadda och langsta samtalen i vara liv: Till flygbolaget vi egentligen skulle flyga med pa lordag till El Salvador for att sedan ta oss till Brasilien. Ungefar hela gardagen agnades at att soka upp en telefon, forsoka ringa, kom fram ungefar fem ganger varav samtalet brots precis nar vi skulle komma overens om nagonting, eftersom pengarna tog slut. (Sa fort de sa: Kan du vara snall och vanta i nagon minut skrek vart inre NEEEEEEEEEEEEEEEEEJ, fast vi sa Ja visst, for da visste vi alltid att det var det sista vi horde av dem). Mycket olyckliga lyckades vi inte ens den dagen reda ut vart problem. (Idag lyckades vi dock, bada nastan-grat av lycka efterat samt forenades i en mycket gladjefull kram framfor telefonmannen).
15. En bergsbestigning: Jag trodde att jag skulle do stundtals. Stundtals ville jag aven do (Fantiserade i hemlighet om hur jag skulle typ "raka bryta benet" sa att de skulle vara tvugna att hamta mig med bar sa att jag skulle slippa ga ned och framforallt ha en anledning att inte ga upp. Har inte gjort nagot lika jobbigt sen bergsvandringen i Norge (nar vi grat pa nedvagen) och jag kande mig verkligen som Birk gjorde den dar gangen nar hans tunga var langre an nagonsin och han var jattetrott och jattetorstig. Kunde nastan inte ens njuta av utsikten den forsta halvtimmen val uppe pa toppen pga andnod. Sjukt hogt. (Sjukt vackert). Aldrig igen.
16. Aka flak, nagot vi bockat av som vi velat gora lange. Vilt och askul! Latt det basta sattet att transportera sig. (SKREK)
17. En kycklingbuss-tur. Vi flog i hoppen, dessa bussar har definitivt ingen fjadring och ar inte gjorda for bergsserpentinvag. Var aven nagon millimeter fran att backa nedfor ett litet stup, man horde hur bakhjulen tappade fotfastet. Hela bakre bussen skrek medan chaufforen backade och en asiat blev sa radd att han stallde sig upp och OOO:ade jattehogt och djuriskt och banka pa fonsterrutorna samt liksom rora sig pa ett valdigt originellt satt. (tankte liksom inte pa hur kul det var da, eftersom vi var sa radda, men i efterhand kom jag att tanka pa hur asiaten lat och jag kommer aldrig i hela mitt liv kunna beskriva latena som kom fran hans mun. HUR KUL SOM HELST!)
18. En marknadsdag med sjukt mycket farger, sjukt mycket folk, sjukt mycket "buen precio" och dar vi blev attackerade av en barnhop nar vi skulle ata banan pa en trappa. Mycket sorgliga och sotiga armar tillhorande smakillar som putsade skor. (Vi hade inte manga bananer kvar sen).
19. En valdigt cheezy film, varav var granne (som grat) trodde att vi ocksa gratit under partierna vi skrattade.
20. Kal och omelett...fyra dagar i rad...? Fem, sex?
21. Flagnar/omsar skinn (en helkropps sadan). Vi ar nu tva runtgaende kroppar inuti en kamouflerad huddrakt i rosa/vit-melerat monster. Det ar inte nadigt.
22. Buddha-bars-hangande: Mycket.
23. Alla ar sma, fargglada och sager hej och allt ar litet, slingrande och kulligt. Detta ar aven hippiesarnas drognaste.
24. Fick lov att typ springa utifran stallet dar Lisa och jag var "Jag vill krakas" forsokte jag saga fint och framforallt som att jag hade kontroll pa laget och inte alls kande for att krakas over hennes bank och sen aven till vara vanner som vi rakade stota pa och som skulle resa vidare efter att ha atit (jag tror det var brodet. har borjat komma till den punkten har nu nar brodet borjar framkalla ma-illa-kanslor) men Lisa tror att det var juicen vi drack. Lag typ och gnydde inombords i min sang och tankte pa gurksaft (gammalt trix) och lyckades halla mig. (YES!)
25. Vanligaste orden: "Jag har INTE nyckeln! (med skramd rost).

Nu har jag inte rad med mer tid. Pa sondag aker vi till Brasilien iaf. Bade fett trevligt och sorgligt. Finns val egentligen som alltid mycket mer att skriva om. Nu ska vi kolla pa gratisfilm (med dojjorna. Det kandes lite grann som att nagot knacktes i min fot nar jag skulle skynda mig hem och inte krakas pa hennes bank). Vi lever och sa. Hoppas ni mar bra och do framforallt inte...! GOSEGOS