tisdag 10 februari 2009

Den lackra fortsattningen

Forsatter min historia i punktform. Allt blir sa mycket lattare da, mycker mer organiserat och uppstyrt och sa kravs det mindre prestation fran min sida. Sa har kommer fortsattningen:
1. Vi lamnade kylan for varmen och solen och the Mexican Heat vi hort om men inte riktigt upplevt och akte till Tulum. (BRA DRAG).
2. Dar vi levde strandlivet i manga dagar. (MYCKET BRA DRAG)
3. Och brande oss. Min vitaste del pa min kropp var mina lappar och jag har aldrig sett nagon sa rosa manniska i hela mitt liv som Lisa. Jag undvek speglar pa en lang lang tid, men Lisas ansikte kunde jag inte undvika, inte ens om jag ville, eftersom det verkligen los rosa, aven i morkret. Det var valdigt eldig om kroppen/ANSIKTET jamt. Dessutom gjorde sanden i var sang det hela inte battre, sa fort man vande sig i sangen (vilket man inte gjorde tillslut. En stallning hela natten) kandes det som att man filade ner sitt redan svidande och roda hudlager.
4. MANGA original. Bland favoriterna: En obehaglig vilde, tva jattar (estonier) varav den ena heter Inga Hoglund och ar inte ett dugg svensk och den andra Priit, men som vi vagrade kalla Priit utan Pritt (sa mycket roligare), en som trodde hon var med i en film, ett hemskt trakigt par som vi alltid valkomnade med genom att ge dom ett litet hej-pa-er-spring, da vi bland annat sprang till dom pa stranden, med armarna framstrackta som om vi skulle kasta oss i deras famnar for omma omfamningar sasom gamla goda vanner gor nar de inte sett varandra pa lange samt skrikandes deras namn (MYCKET ROLIGT, eftersom paret var allt annat an oversvallande), ett 40-arigt kanadensiskt par, varav jag fick se atskilliga videos dar paret hemmatatuerade sig, samtidigt som det rullades jointar, roktes jointar, hangdes med en apa, dansades med en olburk och hangdes med parets femtonariga vanner. Kvinnan hade aven gjort sin forsta tatuering av en illbla delfin och nagra blommor och med ordet PLAYA boktstaverat ovanfor och den mest repeterade meningen jag horde henne saga var att hon tyckte motivet betydde sa sjukt mycket for henne o.s.v. o.s.v. och nar jag fragade varfor hon tyckte det var sa viktigt svarare hon att hon "liked the beach", nagra salsadansande valdigt hoftsvangande restaurangagande mexikaner varav jag fick en gammal apelsin med ett utristat ansikte som hangt i restaurangen. Tyckte den var valdigt ful OCH TUNG men latsades att "det var ALLDELES for mycket" men restaurangagaren stod pa sig (han blev nastan lite tarogd av sin egen godhet) sa tillslut stod jag dar utanfor restaurangen med min tunga apelsin med pumpaansikte. Bland manga.
5. Man med kameror (farliga)
6. En nara doden-upplevelse i form av en nedramlande, svinstor och svintung (snyft), avlang frukt som snuddade vid mitt ora och ramlade och forstorde marken runtomkring mig, nar jag lungt och fridfullt at mina frukostpannkakor vid frukosttid. Tydligen kan en kokosnot forstora en motorcykel om den ramlar pa den, detta var forvisso inte en kokosnot men nagonting lika laskigt som en kokosnot. (Hu)
7. Sen kom vi till turrehal nummer 1, allt pa vag mot Cancun eftersom vi skulle flyga till Cuba darifran. Dar vi inte traffade en enda lokal person forutom internetkillen och barpersonalen, dock en valdigt revolutionar och fotograferande (och HUNGRIG) mexikan.
8. Manga dryga, dansanta diskoteksbesokare. (Horror, en av de varsta utekvallarna i mitt liv. (Dock borjade den mycket bra).).
9. Sen akte vi till det fruktade och valkanda partystallet och turrehalan: Cancun. (Dock no party in Cancun for var del).
10. Dar vi bodde pa ett hostell med bara gubbs, varav Lisa inleder var ankomst med att saga (pa engelska) till ena gubben: "Varfor ar alla sa gamla har? Var ar alla dom unga?"
11. Frostig stamning.
12. Tills det visade sig att den ena gubben var jattematintresserad och fragade man lite om mat-tips mjuknade han snabbt. Alla gubbarna var mycket originella, bland annat en som skulle imponera med sin wilderness, en matlagnings-obsessed och en som vill cykla till Indien och vagrar att kalla sin medresenar (mat-gubben) vid namn. Blev aven nastan lite tavlingskansla gubbarna emellan om vem som gjorde bast mat, nastan sa att det blev lite hetsk stamning vid middagstid.
11.Fran ytterlighet till ytterlighet. Ena dagen gick vi omkring, vilse bland hotellmassiven (utan att avsloja vart hostel-ursprung), irrandes bland delfinpooler, ananasdrinkar och den rodaste turren nagonsin, ett brollop, lyxiga manniskor och ett till brollop. (AK ALDRIG TILL CANCUN!) Och nasta dag befinner vi oss i atandes havregryn till middag i beckmorker i Viñales med var medtagna plastsked (speciellt medtagna for tillfallet i ara), efter den vackraste bussresan jag nagonsin gjort (typ tarogd inuti), (forbannandes min kamera (och alla kamerors ode) att gora att allt ser litet och platt och gratt ut) med en sightseeing buss och tjugo engelska pensionarspar och vi, undrandes hur vi ska overleva natten sovandes ute utan varm sovsack. (enligt guiden: dodsfarliga och manga myggor, ormar, krokodiler, dodskyla, farliga manniskor, regn, o.s.v).
12. Dock hittade en liten cubansk man oss och tog med oss till sitt fattiga hem och sin tjocka flickvan och deras mycket dryga och fulla van (som lyckligtvis gick hem sen), dar vi bodde illegalt. Jag har aldrig varit inne i ett liknande hus nagonsin forut, det var ett av de dar husen vi akt forbi sa manga ganger och tankt over vilka som bor dar och hur de lever och vad de gor och vad de tanker och drommer om och hur deras liv ser ut. Dock hade de gjort det valdigt fint, malat det vitt och pa vaggen satt en stor bild av Fidel.
13. Huset bestod av tva sangar varav vi sov i den ena och det cubanska paret i den andra. Den forsta natten var hemsk dock. Den lille mannen vaknade under natten med nagon sorts hjartattack och fick lov att ga till sjukhuset (han overlevde och sa, men hade jatteont i hjartat sen) och sen under natten gal ungefar 400 tuppar samtidigt i nagra timmar och tidigt tidigt pa morgonen lat det som att en tupp dog precis utanfor vart fonster (aven natten efterat).
14. Frukost: "Varmt" vatten och havregryn. (nytt bottenmarke aven for att vara mig).
15. Hur vacker natur som helst!
16. Manga trevliga manniskor! Varav vi blev vanner med Viñales mest kanda man. En mycket gammal gubbe som hela staden verkade kanna till och som gav alla som ville brodpinnar. (Det var mycket svart att fa tag pa mat i Viñales).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar